Inloggning för sjukvårdpersonal

Nyheter, information och studiedokument.
Login ordnas via:
su.kir.beststudien@vgregion.se

Glömt lösenordet?

Information om fetma

Förekomsten av övervikt och fetma ökar dramatiskt i hela världen och tillståndet är svårbehandlat. Här hittar du mer information om de olika behandlingsformerna och vad kirurgi innebär.

Allmänt om övervikt och fetma

Det är bra att förstå skillnaden mellan vad som är övervikt och fetma, även kallat obesitas. Övervikt innebär att du har ett så kallat BMI (Body Mass Index) mellan 25-30. Fetma innebär att du har ett BMI över 30. I Sverige opereras enbart patienter för fetma. Där för används främst ordet fetma- eller obesitaskirurgi när vi talar om operation.

BMI står för body mass index eller kroppsmasseindex, och anger relationen mellan kroppsvikt och längd. BMI används ofta för att bestämma undervikt och övervikt hos vuxna över 18 år.

Vill du räkna ut ditt aktuella BMI så fyll i din längd och vikt och klicka på knappen “konvertera”

Övervikt och fetma orsakas av en obalans mellan hur mycket av det vi äter och dricker lagras i kroppen och hur mycket vi gör oss av med i form av förbränning. Överskottet lagras som fett i vår kropp.

Ärftliga genetiska faktorer, miljöpåverkan med stor tillgång till kaloririk föda, stillasittande livsstil, psykologiska sociala problem kopplade till ätbeteende är några av de faktorer som avgör varför vissa personer har lättare att lagra överskott i kroppen och utvecklar övervikt och fetma. Därför svarar vi också olika på behandling, både när det gäller dieter och kirurgi. Ha gärna detta i åtanke när du utvärderar en behandling. Tveka inte att be om råd och stöd i ditt beslut.

Behandlingsalternativ

Många överviktiga kan med hjälp kost och motion minska främst tillfälligt i vikt, men på längre sikt återtar de flesta vikten igen.

Fetmakirurgi har utförts sedan flera decennier i vårt land och är idag den enda behandlingsform som ger kvarstående och betydande viktreduktion. SOS-studien, som följt nästan 2000 svenska patienter opererade för 12-25 år sedan, har visat att kirurgi minskar risken för tidig död, hjärtinfarkt och stroke med mellan 30 och 40 procent. Studien har också visat att risken att insjukna i typ 2 diabetes minskar drastiskt hos de som opererat sig jämfört med de som behandlat sig med sedvanliga kost- och motionsråd. Vid denna studies start utfördes dock inte sleeveoperationer rutinmässigt*.

Fetmakirurgi innebär ett ingrepp som förändrar magtarmkanalens funktion och signaler (som styr bland annat hunger och mättnads-känsla), vilket leder till ändrat kostintag och viktnedgång. Förutom viktnedgång har det också visat sig att opererade får en betydande förbättringar vad gäller hälsa och funktion av följdsjukdomar som t ex diabetes typ 2, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och sömnapné.

Vilken behandling som är aktuell beror alltså på ditt BMI och eventuella följdsjukdomar. Här får man också utifrån nationella och regionala riktlinjer, annan information och egna tankar ta ställning till vad som passar varje patient bäst. Sjukvården har krav på sig att bygga sina riktlinjer och information på vetenskap och beprövad kunskap. Du som patient står tillsammans med sjukvården inför ett vägskäl – du måste göra ett val.

När ska man operera sig?

Följande faktorer har betydelse:

• Du har inte kunnat behålla din viktnedgång trots upprepade seriösa försök med hjälp av diet och motion.
• Du har risk för eller utvecklat komplicerande följdsjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes.
• Du har noggrant tänkt igenom för- och nackdelar med en operation.

Operation kan vara aktuell för att öka chanserna till ett friskare och längre liv med förbättrad livskvalitet.

Operation är dock ingen enkel metod som löser alla problem. Det finns vid all kirurgi risk för komplikationer och livsstilen måste anpassas efteråt. Trots stor viktnedgång blir få patienter ”normalviktiga” efter operationen, d v s når ett BMI under 25.

Aktuella operationsmetoder

Det finns idag främst två operationstekniker, som rutinmässigt används inom obesitaskirurgi i Sverige och i olika delar av världen: Gastric Bypass (GBP) och Sleeve gastrektomi (sleeve). Operationerna görs idag uteslutande med titt-hålskirurgi. Vårdtiden är kort (1-2 dagar) och riskerna med operationerna är få.

Gastric Bypass innebär att magsäckens största del kopplas bort. Den kvarvarande lilla ”magsäcksfickan” kopplas direkt till tunntarmens mittdel, på så sätt förbigås resten av magsäcken och tunntarmens övre del, tolvfingertarmen. Metoden har tills för några år sedan varit absolut vanligast i Sverige och har väldokumenterade resultat på vikt och fetmarelaterad sjukdom genom olika långtidsstudier och kvalitetsregistret SOReg.

Sleeve innebär att ca 75 % av magsäcken helt tas bort. Istället för det normala säckliknande utseendet får magsäcken formen av ett rör. Utifrån de studier som finns idag verkar denna operation leda till viktnedgång och god effekt på följdsjukdomar som efter Gastric bypass. Risken för tarmvred anses mindre efter Sleeve, medans det verkar öka risken för sura uppstötningar (reflux).

Antalet Sleeve-operationer, som utförs årligen har ökat kraftigt under det senaste decenniet och är numera, i ett internationellt perspektiv, i princip lika vanlig som Gastric bypass. I Sverige utförs idag ca 80% Gastric bypass-operationer och 20% Sleeve-operationer per år (SOReg rapport från 2014).

Utifrån vad vi vet idag är alltså båda operationerna goda behandlingsalternativ vid svår fetma och används över hela världen. Det finns dock för närvarande inte tillräckligt med data, för att för den enskilde patienten sammanväga alla för- och nackdelar. Därför har det hittills inte funnits samstämmighet i bedömningen beträffande vilken operationsmetod som rekommenderas.

Båda operationsmetoderna är goda alternativ!

Gastric bypass (GBP)

  • Sjukvården har lång erfarenhet – använts regelbundet sedan 1980-talet.
  • God dokumentation gällande långtidsresultat.
  • Livstids mineral- och vitamintillskott.
  • Del av magsäcken kopplas bort.
  • Operationen görs även på tunntarmen.

Sleeve gastrektomi (Sleeve)

  • Använts regelbundet sedan 2005.
  • Sparsam dokumentation gällande långtidsresultat.
  • Livstids mineral- och vitamintillskott.
  • Del av magsäcken tas bort.
  • Ingen operation på tunntarm.

Här kan du se en film i 3D, som beskriver de båda operationsmetoderna och vad som skiljer dem åt.

Livet efter operationen

Förhoppningsvis kommer många av dina viktrelaterade bekymmer mer eller mindre, att försvinna. Du får lättare att röra dig, risken att du får komplicerande följdsjukdomar minskar och din livskvalitet kommer att förbättras. Det finns alltid risker med att operera sig, men vi har bra rutiner och lång erfarenhet vilket innebär att dessa ska vara så små som möjligt.

Ditt nya lättare liv ställer också vissa krav på dig. Uppföljningen efter operationen är minst lika viktig som själva ingreppet. Kliniken vill träffa dig vid flera tillfällen för att sjuksköterskan och dietisten ska kunna se att allt flyter som det ska ochdu kommer in i ditt nya liv på ett bra sätt. Då passar vi också på att ta en del blodprover.

Beroende klinikens rutin träffas eller har ni kontakt upp till 5 år, då man kan summera vad som hänt och att du nått din målvikt. Efter det besöket får du fortsätta gå på en årlig kontroll via din primärvård. Behöver du träffa kirurg så ordnas det.

Du måste med all sannolikhet ändra på ditt ätbeteende och kanske bli lite mer disciplinerad. Har du inte motionerat tidigare så bör du börja röra dig lite mera, i egen takt och med aktiviteter du trivs med. Allt för att behålla bland annat viktnedgången och effekten på följdsjukdomarna.

Komplikationer av operationen på kort sikt

Komplikationer efter obesitaskirurgi är få i relation till det stora antalet opererade och mycket väl dokumenterade genom kvalitetsregistret SOReg.

De svåra komplikationerna, ca 3 %, är ovanliga och som regel snabbt åtgärdade. De upptäcks oftast inom de första dygnen och upp till 30 dagar efter operation:

• Blödning
• Läckage
• Passagehinder/tarmvred
• Medicinska (hjärtinfarkt, propp i lungan)

Risken att avlida som följd av operationen är i jämförelse med andra kirurgiska ingrepp mycket låg. Idag är det 0,04% eller 1 per 2000 opererade, vilket ska jämföras med betydligt högre risker av att inte opereras för sin fetma.

Komplikationer av operationen på lång sikt

Långtidsproblem efter obesitasoperation är inte alltid lika bra dokumenterade eller vetenskapligt beskrivna. Några av de ”vanligare” komplikationerna är:

• Tarmvred/passagehinder.
• Kronisk buksmärta.
• Nutritionsproblem (vitamin och mineralbrister)
• Dumping – lågt blodsocker (behöver inte alltid innebära negativ signal).
• Ändrat upptag och nedbrytning av alkohol (främst efter GBP).
• Överskottshud.

Uppföljning av operationen

Första året efter operationen sker uppföljningen alltid vid den opererande kliniken. Alla patienter följs via kvalitetsregistret SOReg upp till 5 år efter operationen.

Hur just du förbereds och följs upp får du information om via den opererande kliniken. Se under Kontakt.

En opererad patient berättar

Länk